Nawax-teknik

Om Nawax-tekniken

Nawax-tekniken är i huvudsak min farfar Nils Wedels egen uppfinning. Namnet kommer ur initialerna i Nils Adolf Wedel – vax. Den är delvis inspirerad av gamla pompejanska väggmålningar, där vax ofta användes som bindemedel eller ytskikt, men ännu mer av min farmor Alice Wedels batikarbeten. Hon var en skicklig batikkonstnär och utförde under 1930-talet även ett antal batiker komponerade av Nils.

1935 fann Nils ett sätt att med blåslampa och varma järn fästa det färdiga, men ännu ej urvaxade tyget, på en med vax preparerad pannå eller väggyta. Så småningom övergick han mer åt att måla på tyget med temperafärg och sedan vaxa, då det erbjöd större frihet att göra ändringar. Han har använt tekniken i flera stora offentliga utsmyckningar, som t.e.x en stor vägg i Norrköpings konstmuseum. Som grafiker har jag valt att arbeta med limtryck i kombination med nawax. På kartong har jag limmat flera sorters papper, som tar upp olika mycket färg. Man kan även rista i kartongen. Därefter lackas den, färgas in med tryckfärg och används som en tryckplåt. I stället för papper trycker jag på tunt bomullstyg i tryckpressen.

Tyget vaxas sedan på båda sidor och fästs med hjälp av värmepistol på en grundad och vaxad pannå, skiva eller vägg. Ytan bearbetas sedan med ett varmt järn och poleras slutligen med en ulltrasa. Tekniken kan verka omständig, men den ger fantastiska möjligheter att arbeta med grafik i stort format. Färgerna djupnar, ytan blir vacker och tålig och kräver ej något glas.